måndag 30 december 2013

Korvlådan

Julen är nu firad, avfirad, äten och aväten och allt som man hinner göra under denna buksvällarhögtid är officiellt och inofficiellt över för denna gång. Tillställningen hölls i föräldrahemmet med ett fullskaligt julbord och tillhörande dryckjon som jag tycker passar bra till. Dagarna senare var det dags för ännu en bjudning då min broder bjöd till bords med en präktig gås eller var det månne kalkon? ja, det är lite sak samma då det i alla fall smakade fågel. Till förrätt bjöds det på en spännande röra som jag tyckte liknade en måsskit eller kanske en lort från en gås om det nu var det som senare låg på bordet? Vad det än var så smakade det i alla fall inte kattskit vill jag lova!

Under dessa högtider far tomten världen över med prylar till höger och vänster. Jag är inte helt förnöjd med slit och släng-samhället så därför hade jag önskat mig något man verkligen har nytta av i alla väder och det är ordentliga verktyg! Det viktigaste är att de kommer i en ordentlig låda för den har man nytta av i andra avseenden också och inte bara att bära sina skift- och hylsnycklar i.
Äntligen har jag en gedigen matlåda att ta med mig ut i skogen också! 
Under dagarna som passerar från juldagen till nyår kallas sedvanligt för mellandagarna och då ska det reas i varje butik, som om man inte spenderat tillräckligt veckorna innan? Besökte en bygghandel för att skaffa en bräda jag kan slå spik i när jag känner mig sugen på det och stötte på en man som begick ett rejält tjänstefel när han lastade sin bil. Ser ni alla hur han bär sig åt?
Jag förstår hur ni tänker och jag instämmer! Helt livsfarligt att glömma vimpeln där bak! Att man måste lära slynglarna allt. 
När jag ändå har er som fastlimmade får jag tackade för den här tiden. Väl mött nästa år! Nu ska jag fira det nya året med att insupa... atmosfären!

Farbror Bengt

torsdag 19 december 2013

Chokladtomtar?

Styrde under gårdagen kosan söderut mot Europas största huvudstad. Köpenhamn badade i ljus och glöggen var precis lagom varm, russinen små och mandeln knaprig. Danskarna toppar listan över världens lyckligaste folk och tror jag det med tanke på att en stor kall på 80 cl kostar ett par ynka spänn vilket av en händelse råkade slinka ned innanför västen. Besöket skulle planenligt beläggas på Tivoli, för er norrlänningar så kan det liknas med Gröna Lund eller Liseberg, fast bättre. Årstiden till trots gick varenda berg- och dalbana och karusell på högvarv varpå man hade stora kar med hett vatten som karusellvakten slängde på alla barn och vuxnas händer efter avslutad åkattraktion så att deras fastfrusna händer kunde lämna åkdonet.
Stämningsfull julgran!  Specialeffekterna bjuder jag på. 
Fin utsikt över vattnet, ljusen och alla de skrikande barnen som åker upp- och ner i banan till vänster i bild

Mötte en trevlig kamrat i vimlet som nog egentligen var mer sugen på mina brända mandlar än sällskapet. Försökte övertala honom att följa med mig hem till Sverige men efter flertalet övertalningsförsök gav jag upp då han bara babbla en massa goja den kvacksalvaren.

Passade även på att unna mig en gnutta choklad då det hör jultider till tycker jag. Köpte två chokladtomtar och jag måste säga att jag blev aningen förvånad när jag hemmavid tog av aluminiumfolien för att avnjuta...


Hej hopp chokladsnopp!

Farbror Bengt

tisdag 17 december 2013

Julkalender

Gick igen arkivet och hittade en bild på en skylt jag tog när jag med väska på ryggen och vandrarskor på fötterna reste runt i Amerika. På en bar i Texas hittade jag denna skylt, självklart gick jag in och beställde en stor talrik dagens!

Nu nalkas juletider och tusen ting står på lut och fisken är bara en av dom. Jag kan inte medge att jag direkt har någon julkänsla. Silvret visar 7-8 grader åt rätt håll och dessvärre medför det en jäkla regnade dagarna i ända. Nej, julkänsla får man endast på däckteam såhär års när dubben ska läggas på. Granen har jag ju i alla fall fått hjälp med att bära in och hade idag lite tid över för att slå in några paket som jag så prydligt placerade under.

Har ju också en sedvanlig julkalander som flitigt öppnas varje dag. Dessvärre, eller ja, dessvärre och dessvärre.. Jag har i alla fall inte varit hemma på ett par dagar så ser idag fram emot att kunna öppna både 2an och nummer 17..
Farbror Bengt

tisdag 10 december 2013

Musikhjälpen - en tondövs räddning?

Sven tog stadens stora julsymbol och gav till danskarna på andra sidan sundet som nu vägrar lämna tillbaka den då de bestämt hävdar att det som landar på ens mark tillhör den som fann det. Det leder mig osökt in på tanken att om grannens träd ramlar på min tomt, vem har då rätt att skörda veden som blir? Jaja, skit samma, nu är det som så att stadens syjunta har arbetat dygnet runt och tillika övertid för att få julsymbolen åter på plats. Och idag kom den åter där den hör hemma.
Borgmästare Hans von Rödluven säger i ett uttalande till lokalbladet att risgrynsgröten kommer smaka extra gott i år. Inte för att det säkert har något med luvan att göra, men han sa så.

Nu har musikhjälpen dragit igång. Ett mycket fint initiativ då vi alla gillar skönsång i våra radioapparater. Jag anser att en hel drös med s.k artister kan söka sig dit då jag inte kan förstå hur någon orkar lyssna på deras tondövhet, eller om det nu är lyssnare som är just det? Skit samma. Under veckan har de i alla fall tid att få hjälp av kunniga personer i en glasbur som ska hjälpa dem på rätt köl i deras musicerande, eller har jag uppfattat det hela fel?  Är inte första gången i så fall.
Här har vi ett montage av min vän Farbror Conny som verkligen inte tycker om sura toner eller sur mjölk. 

Nej, nu måste jag allt gå och dammsuga lite och göra lyan allmänt beboelig. Det är ju så med hemarbete - Det är något du gör som ingen märker, förutom när du inte gjort det.

Farbror Bengt

torsdag 5 december 2013

Sven och en dikt

Ja nu sitter jag här i min skrivarstol med ett stadigt glas i näven. Dessvärre är det bara cola i det eftersom jag befinner mig på en plats där det inte hade uppskattats om jag konsumerat rusningsdrycker i skrivande stund. Tänkte dock ta tillfället i akt att hylla en tapper hjälte med en enorm yrkesstolthet som kan utföra sitt arbete i vilket väder som helst. Och nej, nu ska jag inte hylla mig själv denna gång.

Just nu härjar vinden där ute så det tjuter fint i skorstenen. Sven har ställt till med en riktig fest, månne en Svensexa av högsta rang! När tallarna faller till både höger, vänster och rätt över grannens nya drivhus så att varje ekorre har kurrat ihop sig i både stugor och hem är det inte bara räddningstjänsten och Carola som trotsar stormvinden. Jag sitter här och i blåstens vin hör jag plötsligt en bekant melodi. Glassbilen! 30 -35 m/s till trots har han tagit sig ut hit i obyggden. Jag far upp från min stol och ut i blåsten. Det är det minsta jag kan göra. Och sedan får jag höra en historia av rang!

"Jag var på väg ut hit men såg till min förvåning att en stor tall lagt sig över vägen. Jag kliver ur bilen och försöker få en överblick av situationen och konstaterar ganska snabbt att - ja, det är gran som ligger här, och inte där den bör vara, det vill säga inte på vägen - Jag går tillbaka till bilen och tar på mig handskar och plockar fram en yxa och börjar avverka grangris. 20 minuter senare slår jag sista hugget genom stammen och kan forsla bort fanskapet från vägen så att jag kommer fram och nu är jag här. Det viktigaste är att granen förlora och inte att jag blev onödigt blöt. Vad får det lov att vara?

Jag var ju bara tvungen att köpa en stor påse familjemix och ett rör med Sundborn. Så nu sitter man här och äter glass och tänker på den tappra glassbilschauffören som inte viker sig för någon. Bragdguldet till honom?

Annars är det som för en knapp månad sedan. Det är mycket kepsar och peruker som flyger av och bortglömda trädgårdsmöbler och pensionärer som trillar omkull i en salig röra så att man knappt vet vad man ska ta sig till. En kväll som denna är alla med tinnitus inte ensamma, det susar i öronen på oss alla.

Jag hade en festlig bild att ladda upp men det fungerar inte på denna skrivmaskinen så ni får vara utan. Istället kan jag bjuda på en dikt:

Sven, min vän.
Du där ute bara blåser och blåser.
Alla djuren och försäkringsbolagen gråter.
Du bara tar allt som ute skall stå,
Tänker du inte på mig som ute just nu ville gå?
Nu jag riktigt trött på dig är, hör min dikt och lär.
Ta din blåst och dåliga sikt, för inne jag endast går upp i vikt.
Glassgubben så tappert trotsat din vind - Farbor Bengt nu tjock om både mage och kind.

Tack för mig,

Farbror Bengt

söndag 1 december 2013

Tagit in granen

Den blomstertid nu kommer? Nej, inte riktigt men man skulle kunna tro det. De rika blomsterängar borde vara ett minne blott men efter en promenad i min favoritskog under helgen plockade jag två sorters blommor OCH ta-mig-fan även kantareller! Inte illa pinkat för att vara första advent och det är bara en av anledningarna till att jag bor i Skåne. 

Totalt hittade jag 5 stycken i denna storleken. Inget man bjuder släkten på men alltid något. 
Knoppar på i stort sett var enda buske finns i överflöd och det verkar som om naturen står och dividerar om det ska bli vår eller om de ska skita i det och sova ett tag till. Spännande utveckling. 1 december idag och solen lyser varm och silvret visar 9 grader plus - Inte konstigt att naturen är ur balans.

Julpyntat har jag gjort i alla fall. Tog in granen och det doftar bara så gott! Min kära vän Farbror Eskil hjälpte mig ta in den i år. 

Ha en trevlig första advent och tänk på ljusen! Även om en brasa värmer gott så här års så är det inte alltid försäkringen täcker allt i huset!

Farbror Bengt