lördag 29 oktober 2016

Gud är med dig

”Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, han har uppstått" -Matteusevangeliet 28:5-6


Hej på er. Med denna kristliga inledning här ovan säger jag väl inte att jag är någon Jesus eller Messias direkt. Jesus bajsade i vattnet under Expedition Robinsson 1999 och det tycker jag är direkt avsmakligt och vill inte beblandade mig med detta. Messias liknar till namnet Messi, ni vet han lilla killen med det högst opassande skägget i Barcelona som är så duktig på att kicka läder. Han kan jag väl egentligen förlika mig med då jag också varit en höjdare på att sparka boll i mina dagar. Division 6 södra med Sövestads IF den tid då det begav sig. Men nej, något sådant yvigt skägg har jag ju inte så därför tycker jag Messias också är lite fel. Det jag vill komma till är att även jag likt mina föregångare också uppstått från de döda. Jag har blivit frälst.






Jag satt i min kvällsrock avnjutandes mitt morgonkaffe här på eftermiddagen och läste igenom mina memoarer. Tanken som slog mig att jag är en oerhört berest och intelligent man. Efter detta tog jag en paus och satt på huset en stund. Det var där det hände. Jag fick ett infall. Ett durchfall (slå upp det i en tysk-svensk ordbok) och Ett anfall att återuppta mina memoarer. Jag ser i min  fiktiva statistik att jag senaste månaderna haft 10 000 besökare som dagligen läser samma inlägg här på portalen. Jag insåg genast att det måste vara en oerhört ointelligent skara människor som inte riktigt förstår att mina memoarer inte uppdaterats på ca ett års tid. Eller så anser denna skara mig vara så intressesant att dom i sin idoldyrkan suktar över samma ord varje dag i väntan på att Messias ska återuppstå. Till deras glädje är då stunden kommen- Bingo.


Sedan jag senast la min hand på detta livsverke har jag hunnit sätta liv till världen. Ett litet mirakel i sig kan tänka men det passar väl bra en dag som i dag att prata om just mirakel. Nu tänker jag inte göra det i samma bravur som Ranelid.


Ett liv. En åkomma av min art. En hona har fötts. Detta har medfört att Farbrorn är lite trött. Ur banan och inte riktigt kommit in i den nya vardag som skapats. Det är det ändring på nu. Nu ska gubbfan visa det lilla livet alla rackartyg han någonsin kan och tänkt på att utföra. En spännande tid går vi tillmötes.




När jag ser denna bilden på Rafiki. Ni vet Apan i Lejonkungen... Ja ja ja ja jag veeeet... Han är ingen Apa utan en Mandrill.. Men en apa är alltid äh en apa?. I alla fall så var det lite så det kändes. Inte som en apa alltså utan som känslan bilden förmedlar. Ja nu blev det djupt.


Nog för idag.
Gud är med dig!