En lögn

Nu har jag arbetat klart på några dagar. Det bästa i mitt arbete är att jag arbetar långa pass som oftast ligger tätt inpå varandra, sedan kan jag inkassera en lång viloperiod utan att tänka på att kassan tryter, för lönen den kommer ändå. I morse avslutade jag vad jag kallar för djävulsveckan och kan nu luta mig tillbaka och inte gör ett skvatt i stort sett resten av denna månaden.

Inatt var det en blådåre som förde ett jävla liv utanför jobb så man knappt fick en blund i ögonen. Någon hade tydligen fest mitt i veckan och skrålade noter på hög volym. När jag låg där och blev mer och mer irriterad slog mig tanken att jag helt plötsligt kunde förutspå vilken nästa låt var. Efter ytterligare några låtar började jag bli varse om att det var min egen spellista som spelades där utanför... Jag kunde inte förstå varför.

Jag gick upp ur sängen, slår tån i tröskeln och säger några väl valda ord och ser sedan att bubbelpoolen står i full gång ute i trädgården, trots att ingen badar. Vad som hänt var att poolen av någon anledning gått igång och därmed ljudanläggningen tillhörande densamma som naturligtvis står på högsta volym. Jag for ut i strumplästen och gav ifrån mig ett gällt skri när mina varma fötter mötte den inte så varma snön, får tanken att hoppa i badet som lockar med sitt varma vatten men bestämde mig för att fort stänga ner hela mackapären så grannskapet fick sin nattsömn åter och kröp sedan tillbaka under täcket.. Något skamsen.

Dagen efter, alltså denna morgon när jag gick av mitt pass mötte jag en av grannarna som frågade om det var vi som hade fest igår. Nej, vi sov som stockar allesammans ljög jag och åkte hem.

Farbror Bengt