Det är över nu..

Kunde inte sagt det bättre själv än hur Herr Larsson beskriver skilsmässan från OS. För nu är det officiellt över, vi har gjort slut, OS och jag. I nästan tre veckor levde vi med varandra. Dygnet runt, varje dag. Jag skrattade, grät och lärde mig saker om mig själv som jag inte visste om. Det är med en tår i ögat jag nu måste vara stark och gå vidare i livet...

Det känns tungt, men livet går vidare.

Dock så börjar Premier League till helgen, franska ligan med Zlatten startade redan i helgen när jag satt och sög kräftor i baken och Diamond League drar in över Sthlm nästa månad. Så visst finns det hopp om en ny romans. Men det är ändå något speciellt med mästerskap av stora slag. Man vaknar på morgonen med ett stort leende, man tassar ut i köket, kokar en kopp java, brer en smörgås med ost, kanske skinka för att lyxa till det. Lyckoruset går genom kroppen, man vet att snart är det dags.. Med lätta steg studsar man ut i vardagsrummet, likt en stafettpinne ligger fjärkontrollen redo att användas. Hunden tittar på en med en trånande blick som skriker "jag måste kissa" man svarar med samma telapati "Var stark, följ med mig ut i vardagsrummet och titta på TV, du kanske får smaka en bit av min macka" Man tar upp fjärren, trycker på ON och där... där har vi vårt kära mästerskap framför oss och lyckan blir total när André Pops presenterar dagens höjdpunkter.

Och japp, jag har en sambo som älskar mig precis för den jag är och det är ömsesidigt :)

Farbror Bengt