onsdag 5 juni 2013

Sjung om studentens lyckliga dagar..

Idag vaknade jag upp av ett jävla liv utanför mitt bostadsrättsfönster. Bilar som tutade, visselpipor som visslades i och champagnekorkar som flög i luften. Revolution? Tänkte jag för mig själv (läser en bok om Franco just nu så revolution låg nära till hands i mitt närminne) Men inte då. Vid en närmare undersökning när jag klev ut på min franska balkong med en nybryggd kopp java i näven såg jag att det bara var stadens studenter som firade arbetslösheten. Jag drog mig till minnes en svunnen tid då jag själv var uppspelt över denna dag. Förberedelserna hade varit minutiösa, drycken var kyld, kostymen fyra nummer för stor (som sig bör på en nybakad student med skäggfjun)och alla ens nära och kära skulle vara samlade för denna speciella? dag. I kroppen gnagde dock en oro om vad som komma skall, skulle allt inte längre vara detsamma när jag dagen efter vaknade upp med baksmälla?


Studentmorgonen kom och den kylda champagnen flödade hemma i trädgården hos en nära vän. Alla var förväntansfulla och en del bara fulla av andra anledningar, kl 07:10 till trots. Det kändes barnsligt men ändå vuxet på samma gång att sitta där uppklädd med sina kamrater som vanligtvis skrotade runt i sneakers och urtvättad t-tröja men nu, idag iförd kostym avnjutande diverse läckerheter och champagne. Det är just den känslan studenten bidrar med. Du är barn idag men vuxen imorgon, ett ben i båda världar. Jag som avskyr champagne skrålade dock glatt denna morgonen, för att det tillhör det vuxenliv som nu stod på lut?



Dagen fortskred och rusningsgraden i kroppen steg i takt med att termometern så sakteligen tog sig upp en bit över 20-gradersstrecket. Vad jag kan erinra mig var det en stund av avund när man med trånande blick tittade på flickorna i korta klänningar, inte bara för att den vyn var vacker och förförisk men också för att man själv var inbakad i mörk kostym, skjorta och tillika en slips som stängde in alla kroppsvätskor som grädde på moset. Har ni någon gång druckit alkohol i en bastu och sedan kommit på att det var en dålig idé så är den känslan ungefärlig med vad som då upplevdes denna varma dag.

Stunden var kommen och vi skulle alla göra det klassiska "utspringet" för att markera att nu var det banne mig över med skolan, för den här gången vill säga. För att få ett jobb och vara vuxen på riktigt väntade ytterligare ett par år i skolan. Men den tanken fanns inte med just där och då i det ögonblicket. Dörrarna öppnades och framför ens ögon stod ett hav av människor. Luften var varm, skyltar med fotografier från ens barndom skymtade, champagnekorkar avfyrades, serpentiner och människor i alla åldrar fanns att skåda. Alla hade de något gemensamt. De var glada. Kanske för att de själva kom ihåg dagen de tog studentexamen? Glädje, friheten och känslan av att man åstadkommit något stort. Kanske även för att deras barn blivit vuxna, en flicka blivit en kvinna och en pojke en man. Studenten gör något med människor, sätter en punkt, vänder blad och blickar framåt mot vad som komma skall. Någon åker bort till andra sidan jorden, någon stannar kvar och någon flyttar till en annan stad. Vad man än väljer innebär studenten en förändring.


Förändring i sig är i min mening aldrig dåligt, förutom när det kanske kommer till den ovannämnda Franco och hans likasinnade. Förändring när du själv får påverka utgången kanske är en bättre formulering. Tidigare har du varit fast i ditt hamsterhjul med skolan som arbetsgivare under 12 långa år. Nu är det din tur att för första gången som en vuxen, myndig individ själv välja den väg i livet du vill ta. Vilken väg man väljer, ja det är bara du själv som vet. Gör dina egna val och stå för dem, välj dem klokt och investera i dig själv. Det är inte många chanser i livet likt studentexamen man får. Så sträck på er studenter, njut av dagen, den tid som nu stundar och när ni samlat era krafter efter baksmällan ni idag ådrar er. Ta er tid under sommaren att fundera över vad just Du vill göra med Ditt liv. Sjung om studentens lyckliga dagar, men gör det inte för länge. En dag vaknar ni likt jag upp och undrar vad det är för oväsen där ute och tänker tillbaka på vad ni gjort sedan vita mössans dag. Låt de minnena vara fyllda av hopp och glädje istället för ångest och förakt.

Farbror Bengt

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar